ett år en garderob

Har ni läst Hanna Johansson krönika på rode? homo consumens Härligt att se den typen av artiklar

Och nu är jag tillbaka, men sjuk och seg.

I venedig funderade jag en hel del över det italienska modet. För Italien är trotsallt ett av världens viktigaste modeländer, även om jag inte skulle kalla det min personliga favorit och då är det naturligt att reflektera lite över mode under ett besök. Men en sak gjorde mig väldigt förvånad, bland alla broar och gränder gömdes sig nämligen en hel del glansiga dunjackor. Det låter kanske inte så konstigt, det blir kallt på vintern och då är det såklart bra med en varm jacka, men det var liksom som att alla hade likadana jackor. Som att alla hade gått till samma butik och köpt exakt samma glansiga dunjacka.

Jag hade fått intrycket att det var typsikt svenskar att följa en och samma trend, att andra mer ”vågade” Europeiska länder hyste många olika trender samtidigt. Det är såklart kanske inte alls sant, men jag tycker ofta att svenskar beskrivs (gärna av andra svenskar) som moderiktiga, men lite fega när det kommer till att sticka ut. Men tydligen så gäller det här italienarna också, även om deras mode generellt är lite mer vågat än det svenska redan från början. Det var som att samma tant gick förbi om och om igen, samma glansiga dunjacka med pälskantad luva, skärp i midjan, starkt markerade glasögon och perfekt lagda hår. Och det var samma sak med männen, de verkade också ha fastnat för den glansiga dunjackan allihopa.

Kanske är vi svenskar ibland lite för hårda mot oss själva och tror att jantelagen gäller bara oss, när den i själva verket går att hitta över hela världen bara i olika former. Alla vill vi passa in samtidigt som vi vill vara unika och den glansiga dunjackan är nog ett ganska bra exempel på det...



två exempel från max mara

Woho! nu drar jag till stockholm och imorgon blir det venedig!

Gah! ge mig en lägenhet!

hemma i myskläder hela helgen. inte roligare än så tyvärr...

Klädda kroppar fungerar som verktyg för ”självförvaltning”.  Och kvinnor kläs ofta in i rollen som passiva och sexuella varelser, detta efter manliga normer. Kvinnan blir därför ofta förminskad till inget mer än yta. Kroppen är ett av kvinnans främsta sociala verktyg vilket innebär att man som kvinna riskerar att blir marginaliserad till enbart det visuella.  Det här innebär att kvinnan på grund av de sociala konsekvenserna av ett stilmedvetet yttre blir tvingad att använda just sitt yttre för att öka sin sociala status.

“For women, however, their status has been historically tied to fluctuations in cultural definitions of beauty, femininity and sexual seductiveness. In more recent times, as the cultural importance placed upon appearances has been further extended to include the male and, as men become more active consumers of fashion items, then it may well signify the value and status of the male as worker have become precarious, and the man’s claim to social superiority may be in jeopardy because of structural shifts in the economic order.” - Joanne Finkelstein

Mode är för mig som för så många andra tjejer och kvinnor ett stort intresse, något att prata om och något att roa sig med. Det är också många som menar att de genom mode får möjlighet att uttrycka sin personlighet. Jag vill påstå att kläder ofta får en stor plats i det sociala livet, att vi använder mode för att umgås. Vi nyttjar det ofta för att enkelt kategorisera de runt oss och för att snabbt bedöma någons karaktär. Mode kan enkelt förklarat fungera som ett första sållnings system. Men trots att jag anser att mode har ett stort inflytande i mitt liv vill jag inte hävda att det har något egentligt egenvärde, det är en företeelse som sällan utmanar eller triggar tanken. Det är i den problematiken en diskussion om mode måste börja, i konflikten mellan det inre och det yttre jaget.

polo och bajsfärgade strumpor. Att försöka skriva uppsats är lite som att springa i sirap. Att leta lägenhet i Stockholm är lite som att leta efter strumpor i min garderob, fast mycket dyrare. Men på det hela så är allt väldigt bra ändå

Mycket proper i världens äldsta skjorta och en gammal svart tröja. Var säkert flera år sedan jag använde dem och har aldrig haft dem ihop förut, men jag blev riktigt förtjust i kombinationen.

”En kvinnas yttre definierar hennes sociala status och påverkar också hennes sätt att uppfatta sig själv. Den feministiska debatten om klädsel och attityder till personlig utsmyckning pekar på att en modemedveten klädsel tenderar att uppfattas som hörande till kvinnoförtrycket.” - Yuniya Kawamura

jag fick den! jag fick världens bästa praktik!

Det är verkligen en enda stor grå massa ute, inga färger, inga nyanser, bara ett mos av en ogenomtränglig gråhet. Inomhus blir det ganska mysigt och ibland lite som att vara i en kapsel, jag vill bara ligga i sängen iklädd stora tröjor och göra ingenting. Ibland dricker jag lite te, skriver en rad eller läser ett stycke, men mest gör jag ingenting. Det är som att vara i ett mentalt ide, min hjärna känns i vilket fall lika varm och mörk som jag föreställer mig att ett ide är.

 

Hösten handlar om att vänta, den är liksom ingenting själv utan det är bara förändring . Sen blir det vinter. Vintern är. Den är så väldigt mycket och väldigt länge. Då är det vitt och inte grått, kontrasterna kommer tillbaka och världen får karaktär. Det finns skiftningar mellan mjukt och hårt, och världen kan förändras helt över en natt.

Men nu är det höst och mitt te har ingefära och kanel i sig, det luktar hemtrevligt.

”Modet förkroppsligas i en obeständig identitet, utan ursprung och fråntagen alla former av personlig integritet. Annars vore det inte mode, utan en stil. Men eftersom mode dikterar alla stilar, så är alla former av kroppsliga uttrycksätt också dömda att bli på modet eller falla ut ur det.” - Linda Rampell

 

“Fashioning an identity from an environment which is itself constraining, even subversive of human ideals, produces an equally hollow resonance in the individual.” - Joanne Finkelstein

 

“Taste classifies, and it classifies the classifier. Social subjects, classified by their classifications, distinguish themselves by the distinctions they make, between the beautiful and the ugly, the distinguished and the vulgar, in which the position in the objective classification is expressed or betrayed. ” - pierre bourdieu

 

”Fashion is the perfect foil for a world of fragmented and incommensurate identities and personae, offering a dynamic procession of free floating signs and symbolic exchanges" - Jennifer Craik

älska att man aldrig riktigt får se deras ansikten.
Grey Magazine by Alessio Bolzoni.

Mustasch kalas!

Idag ska jag iväg på äventyr! Pirrig i magen som jag vet inte vad och jag har bett alla jag känner att hålla tummarna för mig. Äventyrsbyxorna på och iväg!

Gud vad grått allt är idag. Blev liksom aldrig riktigt ljust, men sån är hösten antar jag. Ganska mysigt ändå, tycker om att sitta inne och vara lat och det blir liksom mer okej på hösten. Och så börjar alla ha varma tröjor, vantar, halsdukar och fina höstiga jackor. Man slipper se så mycket hud också, det är bra… Har många otrevliga sommarminnen som involverar för mycket hud… obehagligt…

Woho! Resa till Venedig bokad, mycket spännande. Jag har alltid föreställt mig Venedig som en magisk och lite läskig stad, men aldrig som en romantisk. Men som jag förstår är det många som tycker det, jag tycker att de totalt har missuppfattat det hela. Venedig är en medeltida stad med mörka, trånga gränder, folk i vackra, men läskiga masker, skumma sällskap och smutsiga kanaler som stinker. Så det så! Spännande och magisk, men inte romantisk….

 

Känner mer och mer att hela min bild av Venedig är baserad på en kombination av På spaning efter den tid som flytt och Döden i Venedig….

 

För övrigt tror jag inte att jag hade haft råd med den här resan om jag köpt kläder som jag brukar. En av fördelarna med att inte shoppa är definitivt alla pengar jag får över. Har råd att äta godare och har alltid pengar över varje månad. Det är verkligen inte fel när man pluggar.

Varför är moderapportering så ofta bara tips om hur man kan kopiera eller ”sno” en dyr stil med låg budget? Kopiering är väll ändå inte bra stil? Kanske är det så att vi måste göra skillnad mellan vad som är mode och vad som är stil, för visst är det inte så att man bara genom att köpa det ”senaste” automatiskt får en snygg och originell stil. Det är alldeles för mycket fokus på hur vi kan kopiera genom att konsumera, det är så synd att något så kreativt har blivit så bundet till något så fantasilöst som pengar. Och när blev kopiera och sno positiva ord? Det är bara i modevärlden vi förknippar dem med något bra. Borde det inte snarare handla om att vi ska inspireras av andras stil snarare än att stjäla den?

 

Idag blev det i alla fall bara härliga gamla kläder, kjolen är säkert fyra år och tröjan är pojkvännens gamla som han övergivit för att den numera sitter som ett korvskinn på honom. Och byxångesten sitter i idag också. Vilket fint ord förresten, byxångest…